La mia amica sparita

"Min försvunna väninna"

Ja, idag på eftermiddagen har jag känt mig nere. Tankarna vandrade bakåt i tiden och jag saknar några av mina vänner som glidit ifrån mig ut i världen. En finns i Milano och en i London. Och jag är i Stockholm. Det är lätt att tänka på dom men svårare att ta sig tiden att höra av sig, vilket är så himla synd. Visserligen ska det ju vara intresse från båda hållen och ibland gäller det bara att inse att man växer ifrån varandra. Utvecklas åt olika håll, på gott och ont. Men livet kan ju inte alltid kännas toppen, då skulle man ju inte kunna njuta av de ögonblick som verkligen är bra. Hade jag pengar skulle jag åka och överraska de försvunna väninnorna, kanske gör jag det en dag i framtiden, kanske snart... Vem vet. Just nu känner jag bara för att åka bort ett tag och få lite distans till livet här hemma, mest för vädrets skull. Behöver sol och värme! Gå i lite lättre kläder och andas frisk luft. Annars ska jag inte klaga, har det så bra så, underbara vänner, sambo och familj. Nu är jag hemma hos pappa och bara softar. Ska sova här i natt, orkar faktiskt inte åka hem. Flänger & far så mycket annars så jag strejkar lite mot mig själv nu och bara är. Får sova i lillebrors (min gamla) säng, han sover hellre på soffan - knäppskalle :P. Börjar ju 6.45 i morgon så är ändå dags att hoppa i säng snart. Ska bara kolla lite tv med pappa först.

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0